Projekt ”Destination Viking Sagalands”

 

I augusti 2002, då vi var på medeltidsveckan på Gotland, fick vi en kväll plötsligt ett oväntat samtal från chefen på Fotevikens museum i Skåne. Han berättade att ett spännande EU-baserat projekt skulle starta inom några månader som handlade om ”Norra periferins” sago- och berättarvärld och det gemensamma arv som finns i de länder som berörts av emigrationer under den tid vi kallar för ”Vikingatiden” (ca 800-1050 e.Kr.)

 

Genegården var ju bebodd före vikingatiden under den period vi kallar för äldre romersk järnålder och folkvandringstid, men vi blev, lyckligt nog, ändå inbjudna att delta som en part i projektet, mycket för att representera norra Sveriges förhistoria. Täta kontakter inleddes med ”leadpartner-landet” Island, och under de följande åren skulle vi få åka på fantastiskt spännande resor till Norge, Island, Grönland och Orkneyöarna för att studera dessa länders bosättningar, fornlämningar och ”sagamönster” under vikingatiden. Under seminarierna och resorna skapades mycket värdefulla erfarenheter och kontakter med människor i de andra länderna som arbetade med samma saker som vi gjorde på Gene fornby, och målet med projektet var bl.a. att arbeta för gemensam marknadsföring och att ta fram en bok om alla de platser vi representerade. Texten i boken skulle naturligtvis vara på engelska, och vi lämnade in ett ”manus” till kapitlet om Gene.

 

Boken som försvann

 

Den 1 januari 2005 blev vi emellertid uppsagda från våra tjänster vid Gene fornby. Uppsägningstiden räckte till sista juni, och under februari stod vi som värdar för projektets träff i Örnsköldsvik och Gene fornby. Trots att projektet var knutet till oss och vårt arbete i projektet tvingade stiftelsen oss att lämna Sagalandsprojektet. De ville nu ta över det hela själva. Ja detta är ju inte olagligt, men kanske inte så snygg behandling av trogna gamla arbetstagare som engagerat sig helhjärtat i någonting. Att vi dessutom i den vevan inte ens fick ett ”TACK” då vi slutade efter då 5 respektive 11 års arbete på fornbyn berättar ju bara ytterligare stiftelsens totala brist på social kompetens och finkänslighet.

Men vad hände sedan med boken då? Ja på de andra anläggningarna i projekt ”Sagalands” prissattes och nyttjades den tryckta boken i marknadsföringen och såldes till besökare, men på Gene fornby, hör och häpna, hamnade den längst in i källaren under Bäckagården. Flera kartonger med ex blev undanskuffad med all annan bråte och med risk för att bli fuktskadad. Stiftelsen ville tydligen inte veta av boken, allra minst sälja ett alster man inte varit delaktig i själv. Man undrar verkligen varför man istället inte utnyttjade bokens marknadsföringsvärde till Gene fornbys fördel. Det hela blev istället ett stort slöseri med pengar och resurser.

 

Det roliga med det hela är emellertid att det var vi som för Gene fornbys räkning fick äran att starta upp och arbeta med projektet, vilket vi i efterhand är väldigt glada för, och arbetet med och deltagandet i bokens tillkomst känns som en kurios merit så här i efterhand. Vi har också all anledning att utnyttja och ta vara på våra fina kontakter med våra forna ”Sagalandsvänner” i framtiden. Det är väl sådant som kallas för social kompetens.

AGMA Forntid & Äventyr AB med Destination Höga Kusten